4knappar uppknappta och skjortan instoppad

Vi anlande med bussen till Montevideo pa eftermiddagen. Lite senare pa lokalbussen pa vag till hostellet fick vi kanna pa hur vanliga folket i Uruguay ar. Vi blev "uppraggade" av en tjej som ville hjalpa oss som turister. Till slut visade hon oss vagen till hostellet trots att hon skulle komma forsent till sitt universitet. Senare pa kvallen gick vi ut tillsamans med henne och nagra kompisar. Vi blev uppplockade i bil utanfor hostelet och bjods sedan pa en guidad tur runt staden innan vi hamnade pa en Uruguayansk Cumbiaklubb. Cumbia ar en speciellt dansform som ar vanligt forekommande i hela Sydamerika, sa det ar lika bra att forsoka lara sig,  Den harstammar ifran Salsan men ar betydligt enklare. Alla folk pa klubben var otroligt trevliga och tyckte vi var spannande da vi var de enda utlanningarna. Dock sa klar det sig mycket speciellt med uppknappta knappar och instoppad skjorta. Alla utom vi hade ljus skjorta pa sig och mycket glansiga frisyrer.

Dagen efter bestamde vi oss for att mota upp Cesar, var kompis ifran Florianopolis som har en lagenhet i centrala Montevideo. 2dagar irad blev det utgang tillsamans med Cesar och hans vanner. I Uruguay ar det valdigt sena utgangar och Cesar jobbade pa vardagarna. Han gick hem kl 06 pa morgonen eftersom han borjade jobbet kl 8 men han skickade anda ett SMS dagen efter. "Sorry for going home early yesterday but i had to work" Efter det blev det nytt hang i hans lagenhet och annu en utgang. Var sista kvall borjades med en rockfestival vid vattnet. Sedan blev det utgang med tjejerna ifran forsta kvallen. Eftersom det var St Patrics day var det bra drag pa stan och vi var inte hemma foran 9 pa morgonen. Pa vagen hem fran baren gassade solen pa rejalt. En kostig kansla. Vi gick hem till tjejerna och osv dar. Daremot var vara vaskor kvar pa hostelet och kl 10 pa morgonen fick Emlila och Erik aka och hamta ut vaskorna eftersom Fredrik och Lucia som kom hem en timme tidigare var omojliga att vacka. Dagen efter blev inte mycket gjort pga en kraftig baksmalla och kl 11 pa kvallen tog vi nattbussen tillbaka till Buenos Aires.

Forutom festande hann vi med en del sightseeing. Montevideo ar en otroligt vacker stad och betydligt fraschare an andra Sydamerikanska huvudstader. Allting ar ratt sa valutvecklat forutom sopbilarna som dras av hast och vagn. Vi var bl.a. inne i en Saluhall dar det fanns ett tiotal grillrestauranger. Vi gick langs vattnet och tittade pa en skatetavling och chillade i stadens manga parker pa dagarna. Det roliga med Uruguay ar att folk ar sa himla trevliga. Dessutom ar manniskorna helt galna i fotboll och vill man ha nya vanner i Uruguay racker det att man gar fram till nagon pa gatan och pratar om nagon av de 3 stora fotbollsspelarna. Cavani, Forlan eller Suarez.

Det som gjorde var vistelse i Uruguay extra rolig var att vi fick sa bra kontakt med Cesar och Emlila och Lucia vilket gjorde att vi traffade sa mycket lokalt folk i form av deras vanner. Det var ocksa skont att kunna hanga i folks lagenheter och fa en paus ifran hostellen. Att traffa sa har mycket folk ar typiskt for backpacking och hade troligtvis inte hant om man vart pa en vanlig resa. Det roliga med Uruguay ar ocksa att de inte har sa mycket turister ifran Europa darfor ar de sa vanliga eftersom de vill att vi ska tala gott om deras land.

Bat till Uruguay

Efter nagra slappa dagar i Buenos Aires var det dags att dra vidare till Uruguay. De billigaste och mest spektakulara satten att ta sig in i landet ar med batforbindelsen mellan Buenos Aires fororten Tigre och den lilla hamnstaden Carmelo i Uruguay. Planen var att ta ett tag till Tigre som gar langs kusten men det visade sig nar vi kom fram att det var stromavbrott och taget gick darfor inte. Som sa manga ganger forut fanns det heller ingen prognos nar saker och ting ska komma igang och darfor blev det istallet en timme lokalbuss fran tagstationen till Tigre. Ifran Tigre blev det en 2,5h lang battur igenom Tigredeltat. Framme i Carmelo var vi vid 10 pa kvallen. Darifran vantade bussresa till staden Colonia del Sacramento som var vart mal for dagen. Dock sa gick bussen inte foran 2h senare sa vi fick passa pa att kanna av stamningen i en riktig Uruguayansk smastad. Middag pa ett gatukok pa toget och sa tittade vi pa folk som cirkulerade runt toget i bilar med nervevade rutor samt tung bas. Aven hemmabyggda mopeder var vanligt forekommande i Carmelo, moped utan ljuddampare verkar vara den senaste trenden har.

Val framme i Colonia mottes vi av ett av resans absolut basta hostel.  Vi tog en prommenad genom Colonia, en gammal hamnstad som portugiserna anvande for att smuggla saker in till Buenos Aires. Staden har en mur, massa kullerstensgator och paminner lite om Visby. Dock sa rackte en halvdag dar och efter ett kort dopp var det dags att dra vidare.

Sammanfattningsvis var det mycket trevligt att aka bat istallet for buss och Tigredeltat var ratt sa fint bortsett fran det grumliga vattnet, Colonia var en schysst stad men fanns ingenting alls att gora dar nar man hade varit i gamla staden. De intyck vi fatt med oss ar att rykterna fran Argentina verkar stamma , folk i Uruguay ar sjukt bondiga, aven i de halvstora staderna kanns det som man ar ute pa landet. Darfor passar det bra att dra vidare till storstaden Montevideo istallet.

Hostelets dator klarar inte av att ladda upp bilder sa vi postar inlagget nu och kompletterar med bilder da vi hittar en battre dator.

"En un partido histórico, Independiente dejó sin nada a Boca"

Efter nagra hektiska dagar i Paraguay tog vi en 20h lang nattbuss till storstaden Buenos Aires i Argentina. Vi slog oss ner i det lite lugnare omradet San Tellmo som ligger mycket centralt i staden. Direkt vid ankomst fick vi nys om  det som redan hela Argentinarma pratat om hela veckan. En av de sorsta fotbollsmatcherna pa aret skulle aga rum dagen efter pa legendariska La Bombonera stadion. Att ga pa matchen var ett maste da hostelkillen kunde ordna biljetter till oss trots att dessa var i Independienteklacken. Lagen ar de 2 storsta klubbarna i Argentina tillsamans med Racing och eftersom Boca ar ifran Buenos Aires och Independiente ar ifran La Plata strax utanfor, i samma delstat, finns det en enorm rivalitet mellan klubbarna. Nar folk horde att vi skulle sitta i bortalagetsklack var reaktionerna starka. Ta absolut inte med nagra vardesaker over huvud taget och se till att heja allt pa Independiente, annars kan ni fa problem. Vi lydde raden och begav oss mot Buenos Aires vackra stadsdel La Boca. Val dar mottes vi av mangder av poliser och Boca Juniors fans. Sjalva arenan ar mycket speciell da den har byggd helt av betong och har otroligt branta laktare. Detta ger en bra stamning under matcherna. Nar spelarna val sprang in pa plan mottes de av fyrverkerier och en enorm ljudvolym, vi har aldrig varit med om nagot liknande, men det skulle bli mer. Efter 2min gor Independiente 1-0. Alla fans borjar hoppa och fira malen vilket slutar med att vi alla ramlar ett par trappor ner for laktaren. "Jag har aldrig varit med om nagon liknande adrenalinupplevelse som vid 1-0 malet" sammanfattade Erik. Efter malet borjar alla pa laktaren hoppa och arenan skakade sa mycket sa att det kanndes som att den skulle ramla ihop. Efter en intensiv start pa matchen fran vart lag sa borjade hemmafavoriterna ta over mer och mer och nar de i andra halvlek gjorde 4-3 var besvikelsen total. Endast ett par tappra La roja fans holl igang flaggorna. Sedan hander det som ingen trott. Independiente lyckas fa in 4-4 via en fast situation i 90:e minuten. Sedan hinner Boca missa oppet mal innan en Independientespelare kommer fri och lobbar (!) over malvakten och avgor matchen i den 5:e och sista tillaggsminuten. Efter detta vart det ett enormt firande med diverse pyroteknik och en intensiv bussresa tillbaka till centrum med en av Independientes fanbussar. 5-4 i en fotbollsmatch ar inte ofta man ser och speciellt inte live i Argentina.

Det fanns inte sa mycket som kunde toppa var upplevelse i Buenos Aires och darfor valde vi att efter 3dagar bege oss vidare. Daremot sa han vi med att titta till en matmarknad med mat ifran alla varldens lander samt det beromda torget Plaza de Mayo. Aven en liten promenad i finansdelarna av staden hans med.

Lankat finns ett samandrag ifran matchen (lank1) och pa lank 2 kan ni se reaktionerna nar Independiente gor 2-0. Spola dock fram 2 minuter ar segt i borjan.

http://www.youtube.com/watch?v=3eHjfSDVGXI 

http://www.youtube.com/watch?v=HXGceAKtCDI&feature=related 

Svettigaste stan i Sydamerika

Efter sex timmar bussresa vasterut genom Paraguays landsbygd blev nasta stopp huvudstaden Asunciòn. Har kande vi pa 44 gradig varme men ocksa hur nerganget landet ar, dock inte pa samma niva som Ciudad del Este. Har fanns ocksa omraden med hogre standard. Vi hamnade i ett hyfsat frascht omrade i centrum med kringliggande bra restauranger. Hostellet var resans basta med ac pa rummet, trevlig personal och med en akta gemytlig Paraguaiansk kansla. Tre natters boende gav oss manga upplevelser och vi tyckte verkligen om staden. Det blev en blanding av spanning men ocksa moderna nattklubbar och restauranger. En promenad fran hostellet mot hamnen gjorde att vi strosade forbi presidentpalatset vilket var en pampig byggnad omgiven av skona, bevapnade vakter a là Ciudad del Este. Vi kom gaendes utan t-shirts och avbrots av ett intensivt visslande och en indikation att man maste ha troja pa sig pa trottoarerna kring palatset. Nar vi lytt order sa fick vi en klassiskt tummen upp vilket ar en vanligt forekommande gest  i hela Sydamerika.

Fredriks skarp behovde ett extra hal efter den daliga maten i Floripa och vi sprang pa en trevlig skraddare som enkelt fixade detta for sju spann. Stadens bussar ser ut att ramla sonder vilket sekund som helst och deras korsatt gor inte det hela enklare. Oppna dorrar ar standard och de gasar redan innan allt folk hunnit kliva pa. En gang holl en gammal man pa att ramla ur bussen sa Fredrik fick akta sig. Darav var det pa haret att Erik blev kvar pa gatan men han lyckades springa ikapp bussen och hoppa pa i farten! Langfardsbussarna i Paraguay erbjuder farsaljning av olika slag. De kan nar som helst stanna direkt pa gatan for att plocka upp en kille som saljer musik eller juice. Sedan gar det nagra minuter och bussen stannar igen for att slappa av var forsaljare. Asunción var sammanfattningsvis en trevlig stad med manga overraskningar. Priserna tillsammans med det grymma nattlivet gjorde att vi garna hade stannat langre!

The town were crime does pay

Vi begav oss nasta eftermiddag mot Paraguay. Ett land som inte ar sa turistinfluerat utan mera visar det riktiga Sydamerika verkade intressant sa vi stack ivag.

Resan dit blev dock mer knepig an vad vi forvantat oss. Fran Puerto Iguazu, Argentina, sa maste man aka via Brasilien for att komma till staden Ciudad del Este, Paraguay. Nar man kommer till en grans som europé maste man bli utstamplad fran det land man kommer ifran. Eftersom bussen man aker med mest bestar av lokalbefolkning sa valjer den att aka vidare istallet for att vanta pa de stackars backpackers som tvingats av for att fa en ny stampel. Dessa far istallet glatt far vanta pa en ny buss. Vantetiden kan ta mellan en halv och en och en halv timme. Da bussen inte har nagon tidtabell sa sa en av tulltjanstemannen att bussen troligtvis kommer nagon gang men han var inte helt saker, det var ju sondag.

 Detta ar tereré vilket ar en Paraguayansk specialitet. Iskallt vatten halls over en ortblanding i mugg. Sjalvklart ska ett av fotbollslagen vara avbildat pa koppen.

Innan vi kommit till Paraguay hade vi adderat fyra nya stamplar i passen och efter en halv dags granshang tog vi en taxi fran Brasilien till Paraguay. Val over floden mottes vi av nagot helt annorlunda. Vi borjade med att vaxla pengar. Taxin stannade mitt pa en stor gata och vinkade till sig en kille som kom springande med en fet bunt sedlar. Det hela gick mycket fort och smidigt men vi hade egentligen ingen aning om vad vi fick for vaxelkurs. I Paraguay ar det stora valorer som galler i form av 100.000 sedlar. Val framme vid vart sunkiga hotell mottes vi av en man ikladd pikétroja, vanliga chinos och skor hallandes en halvmeter lang shotgun over brostet. Vi forstod att vi kunde kanna oss sakra, eller? Efter lite surfande pa hotellet konstaterade vi att vi i sjalva verket kommit till Sydamerikas smuggelstad nummer ett. Har var det taxi som gallde overallt da stadens gator kan lura av en bade det ena och det andra.

 Dagen darpa tog vi en taxi till stadens centrum vilket bestod av en gigantisk marknad kombinerad med hundratals kopcentrum. Vi blev erbjudna allt ifran elpistoler, knivar, viagra och kondomer till kopior av kallingar och plasma tv:s. Folk fran Argentina och Brasilien vallfardar hit for att plocka pa sig billig elektronik och andra varor som ar billigare an i deras lander. Varorna packas sedan i en valdig fart for att sedan smugglas over bron till Brasilien. En del varor kastas over bron mellan vissa klockslag for att efterat plockas upp av sma batar. Ciudad del Este ar formodligen den fulaste stad vi nagonsin kommer att fa se. Civila vakter med grova vapen ar vardagsmat i en stad dar 2/3 av invanarna ar inblandade i nagon form av kriminell verksamhet. Besoket pa tva natter var sjukt vart och det mest intressanta hittills pa resan! Vi rorde oss bara utomhus under dagsljus och stan kandes saker med anledning av de vanliga vakterna och ett sunt fornuft!

http://www.cbsnews.com/2100-18563_162-1375945.html

Enormt vattenflode, bade i bussen och i Iguazufallen

Bussresan till Foz De Iguazu hade vi hoga forvantligar pa nar vi sag busschaffisens klader. Ett par flashiga pilotbrillor kombinerades med rosa skjorta, lila byxor och en vinrod slips. Tyvarr vagade vi inte ta ett foto pa honom. Daremot visade det sig att bussresan pa 15h skulle bli den samsta hittils pa resan med folk som rokte inne i bussen, vattenlackage, och avsaknad av luftkonditionering.

Iguazufallen ligger precis pa gransen mellan Argentina och Brasilien. De flesta valjer att se fallen ifran bada sidorna och det gjorde aven vi. Direkt fran bussterminalen begav vi oss mot brasiliensidan med ryggsackerna pa ryggen. Fran Brasiliensidan far man en fantastisk overblick av de manga vattenfallen. Efter nagra timmar i brasilien bestamde vi oss for att bege oss till den Argentinska staden, Puerto Iguazu, for att hitta ett hostel och morgonen darpa bege oss till vattenfallen darifran. Pa den argentina sidan fick man ta ett tag till fallen och man kom riktigt nara inpa fallen. Det var en maktig kansa att se allt vatten storta ner nar man stod sa nara inpa. Dessutom sa fanns det ett rikt naturliv runt fallen och vi stotte pa skoldpaddor, faglar, fiskar och pungdjur. Det som gjorde mest intryck pa oss var daremot den enorma sprindel och den ackliga ormen som vi stotte pa pa vagen ner nar vi bestade oss for att ga tillbaka istallet for att aka med taget.

Puerto Iguazu var en liten men mycket trevlig argentinsk stad. Vi passade pa att lyxa till det med en fantastik grillmiddag och vi bestamde oss aven for att stanna en extra natt for att prova pa stadens nattliv. Det var en mycket bra kvall som borjade med lokal salsamusik och avslutades pa en nattklubb med en hemgang.

Efter en helg i Argentina har vi aven fatt lara oss vad som hander pa sondagar. Namnligen ingenting! Gatorna star tomma och det gar knappt att hitta en oppen restaurang. Sloare folk en de pa den argentinska landsbygden far man leta efter...